Olof Palme

Den 28 februari 1986 är en mörk dag i svensk historia.
Olof och Lisbet Palme var på väg hem på Sveavägen i Stockholm efter att ha varit på biografen Grand och sett filmen ”Bröderna Mozart”.
Omkring klockan 23.20 sköt en ännu okänd gärningsman
Olof Palme, och försvann därefter springande från mordplatsen.

Palme fördes till Sabbatsbergs sjukhus där han dödförklarades klockan 00.06 den 1 mars 1986.
Den största svenska polisinsatsen i modern tid sattes in för att så snabbt som möjligt försöka lösa mordet.
Idag, 25 år senare, är mordet fortfarande olöst…

Många är åsikterna om Olof Palme, men jag tror att de flesta kan skriva under på att han var en enastående retoriker.
Han var även en politiker som i mina ögon betydde mycket för socialdemokratin och i synnerhet för de utsatta människorna i samhället.

Personligen tror jag att socialdemokraterna behöver få fram en ny karismatisk person till partiledarposten.
Som alla vet har ju stödet för partiet minskat enligt alla opinionsundersökningar, dock har det ökat en del enligt den senaste, men ännu är det lång väg att gå innan vi åter blir större än det borgerliga blocket.

Här kommer retoriken in i bilden. Vi måste ta tillbaks slagorden som borgarna har lagt beslag på.
Ord som arbetarparti, välfärd o.s.v. Vi måste visa väljarna att vi är det enda arbetarpartiet värt namnet. Vi måste få väljarna att förstå vikten av solidaritet och medmänsklighet.

Jag tror att vi måste tillsätta en ung, hungrig partiledare som visar vägen tillbaks. Tillbaks till vad socialdemokratin står för. En partiledare som ser till att alla samarbetar mot ett samhälle där vi tillsammans, med gemensamma krafter, skapar trygghet och välfärd. Inte som idag då de rika skor sig på de fattiga, de starka skor sig på de svaga och där borgerligheten skapar ett samhälle där var och en får sköta sig själv.

Ett samhälle som Olof Palme skulle vara stolt över…




.