Det är mycket nu...

Tyvärr så var det ett tag sedan jag hade tid att skriva något, men en hel del har hänt den senaste tiden.
Tillbaka i gamla jobbet, vilket innebär träningsvärk i en kropp som under nio månader snabbt vant sig med att ej vara fysiskt aktiv.
Ovanan att arbeta fysiskt har också satt sina spår på kvällarna då man inte har kunnat vara så social som man kanske önskar.

Men värst av allt är att min gamla mor har blivit sjuk och hamnat på sjukhus.
Visst, 76 år och ingen ungdom längre, men hon är i alla fall min mor.
En kvinna som jag har kunnat ringa om jag har haft några funderingar.
En kvinna som ställde upp som barnvakt när mina barn var små.
En kvinna som tog hand om mig när jag var liten.
Kort sagt, en kvinna som alltid funnits tillhands.

Nu ligger hon som sagt på sjukhus och har genomgått en större operation, och är allt annat än pigg.

Men jag och alla hennes andra nära och kära hoppas och tror att allt ska gå bra, och att hon snart är hemma hos oss igen.

Därav den klena närvaron för mig på denna blogg. Mina tankar är som alla kan förstå hos henne just nu...

Hoppet överger en aldrig...